Just nu är livet väldigt jobbigt.

Min mamma har blivit opererad akut igår då hennes blindtarm sprack.

Barnen gråter, Jag försöker vara mamma, Pelle är barnvakt hela tiden åt barnen.

Har i a f jobbat idag, var väldigt jobbigt, men har hälsat på mamma ikväll.

Inget är som det ska vara.

Mitt liv sattes verkligen på kant,

Hade brytit ihop totalt om inte Pelle hade stått där och hjälpt mig med ALLT.

Inser mer och mer vilken guldklimpt Pelle är!

Jag har alltid vetat hur mycket mamma har gjort för mig med barnen och mitt liv.

Men nu står jag här och har fan i mej ingen aning om hur en vardag utan min mamma funkar.

Hur tar man hand om barnen klockan 05:30.????

Hur hämtar man barnen 18:00???

Hur fan gör man allt? kläder, vara mamma, jobba och sen vara mamma igen. ge dom mat..shit...snacka om att jag är inkompetent!

Känner mej totalt värdelös.

Jag har bönat och bett på jobbet att jag ska slippa jobba lördag, då jag inte på något sätt kan lösa barnvaktsfrågan.

Mamma kommer inte bli återställd på flera veckor.

Inte ens Alfred sov inatt , han låg i våran säng och tittade mot dörren.

Ida bara gråter.

Fy vad livet kan ändras sig fort.

Jag är handfallen....