Varje dag, vet inte varför,

Men varje dag slår mej tanken att jag har inte "småbarn" längre.

I sommar har Alfred vuxit massor " i huvudet" och blivit en stor kille.

Vi har inga småbarnsgrejer längre. Nu är han ju stora pojken!

Man har levt i småbarnsåldern så länge och nu är man ur den.

Vi har ju många som har småbarnsåldern krings sig, men inte vi längre.

nu låter det som jag är riktigt bebis sugen, men det jag vill få ur mig är att jag är så glad att vi börjar komma ur det livet.

1½ år som helt ensamstående mamma kan nog få många att glädjas över att småbarnstiden är över.

Sen pelle kom in i bilden blev vi ju en riktigt familj, men nu är vi en familj utan småbarn.

Och jag känner en sån lättnad.

Sova hela nätterna, barnen sover längre om mornarna, äter själv, Alfred klarar ju nästan allt själv.

Det är så jäkla underbart!

Så det så !!!

Idag har vi varit hos tandläkaren med Pontus. Tyvärr har han ju en tuggtand som har så dålig emalj så det blir flourtabletter till honom.

Han fick inte dom bästa tänderna har vi sett :-(

Alfred skämde ut mej totalt på vilbergens parkering.

Det gick förbi en mycket gammal tant vid bilen.

Vad heter du, frågade alfred.

Men hon var ju sååå gammal så hon hörde ju inte hans fråga, så då ryter alfred till en gång till:

KAN INTE MÄNNISKAN PRATA ELLER???

Behöver jag säga att han blev snabbt inslängd i bilen eller?

Skapligt pinsamt!!!

Men jag tror fasiken inte hon hörde det heller.

Idag hände något mycket mycket tråkigt.

Våran granne Eva hade ju en papillon som jag hjälpte till att sköta, klippa klor o sånt.

Men så dog hon februari 2010 så då tog hennes son över hunden och han bor ju granne med mamma & pappa.

Nelly som hunden heter har haft cancer flera ggr och varit opererad många gången, men har överlevt otroligt nog.

Nu fick hon en ny cancertumör som har vuxit sig stor. Så hon fick leva så länge hon klara det.

Men idag när jag var hos mamma o pappa så hörde vi ett sånt jävla skrik. helt otroligt. Lät inte som ett djur eller människa. "det" skrek o skrek o skrek.

Klart att man blir orolig så man börjar ju kolla över staketet, men hittade ingen orsak.

Tillslut tystnade det.

Efter en stund gick jag hem, men sen kom mamma över.

nelly hade ramlat nerför trappen, Så det var det skriket vi hörde.

men efter en stund hade hon gömt sig och sen hittade dom henne död.

Så himla tragiskt.

Blev riktigt ledsen när jag fick höra det.

Det skriket var enormt.

Fy fan!

Nu blir det sängvila.

Min lårkaka känns ;-)

 Trodde jag skulle ha världens träningsvärk idag, men det har jag inte. Känner av lite grann ,men den där lårkakan jag har i höger lår... fy fan!

Kände igår att jag fick ett knä i låret, gjorde inte så ont då, men idag. Fy fan.

Hoppas det läker fort.

Imorgon är det nytt 1½ tim träningspass.

Har ju fripass imorgon så det är nice.

Jobbar endast 3 pass till sen har jag ledigt 1 v.

Men det lustiga är att jag får ihop över 170 tim i a f denna månad.

Så jobbat har man gjort i a f.

Så nu är det endast

9

dagar kvar tills vi reser!

Älskar detta!!!

Längtar massor efter att få strosa runt  i London tillsammans med älsklingen.

Sitta på resturang varje dag, äta god hotellfrukost, bara gå hand i hand och ta det lugnt.

Bara få ta tillvara på våra barnfria tid tillsammans.

Nu ska jag inta sängläge och bara ta det lugnt tills det är dax att hämta babblingarna idag