Ja nu har jag inte bloggat så mycket.

Finns faktiskt en riktigt stor anledning och jag vet inte om jag ska gå in på den.

Några få vet om det och dom som gör det, dom har frågat för att dom bryr sig om MIG.

inte om något annat, bara just om MIG.

Egotrippad ? 

 Näe !!

Min mobil har gått riktigt varm senaste tiden om mina vänners problem, men jag hoppas de har känt att jag funnits där.

Tror nog de flesta har problem i min omgivning.

Det känns inte alls kul !!!!

Så jag hoppas att allt löser sig för alla.

Har ju hänt en hel del senaste dagarna.

Idag var ju tävling i Norrköping. Jag tog semester dagen till ära, Ida förlorade sina 2 matcher men hon har ju inte tävlat något direkt i stora tävlingar.

Hon kämpade och det är det som räknades.

Dessa tjejer hade ju tävlar bra mycket mer än Ida.

NT interjuvade Ida för ett reportage i UngNT på TISDAG!

Så då måste ni läsa tidningen då!!!

Jag höll ju på med lite uppgifter på morgonen tillsammans med mamma.

Pelle var ju hemma med Alfred och skulle komma in senare.

Helt plötsligt kommer Pontus och gråter något enormt!

Han har då ramlat huvudstupat nerför trappen i träningshallen.

En riktigt förjävlig trapp.

Så med världens bula i pannan och sår på handen kom han helt förstörd fram till mig.

i efterhand blir jag så ARG på dagens jävla samhälle.

VEM FAN HJÄLPTER INTE ETT BARN SOM RAMLAR NERFÖR EN STOR TRAPP OCH UPPENBARLIGEN SLÅR SIG ENORMT????

Satt många vuxna där inne och när jag frågade Pontus om någon hade hjälpt honom så sa han bara att alla stirrade på honom.

Fy fan!!!

Han hade riktigt ont i början, men sen repade han sig, kom dock en kräks, men han repade sig ändå efter det.

Min pappa kollade såklart på honom, och han tyckte inte att vi behövde åka till akuten.

( pappa har kört ambulans för er som inte vet )

Bulan blir bara större , men verkar som det går åt rätt håll.

Huvudvärken kommer han nog ha ett tag.

Jag skulle ALDRIG sitta på mitt feta arsle om ett barn ramlar nerför en trapp. Detta kommer ta tid innan jag kan sluta irritera mig på!

Hade god lust att gå in och skrika till alla som satt där, men valde att låta bli istället!

Vad det gäller hus-situationen så lämnar jag inga uppgifter.

De som vet om, vet om det.

Mår just nu inte särskilt bra över saker o ting, men det är nog ytterst få som faktiskt tänkt på det!

Har i a f haft en stor axel att luta mig emot nu när jag har/och mår dåligt.

Tycker inte synd om mig själv,

har bara så jävla svårt att hantera känslor!!!!