Yeahhh vilken kul måndag.

Idag hade jag lite samtal att ringa.

Efter 3 samtal var mitt humör i botten. Fy så sur och ledsen men blir.

Ringde VC och fick prata med en som jag inte pratat med förut.

Hon tvärvägrade ge mig en tid, idiotförklarade mig och bad mig byta schampoo.

SUCK orkade inte bråka så jag sa bara jaja efter ett tag.

Se ringde jag KK om min misstänkta uvi.

Hon hänvisade bara till VC, men då sa jag att läkaren sa vid utskrivning att jag skulle återkomma till sjukhuset om jag fick det.

Men då hänvisade hon mig till den avd jag låg på, så då ringde jag dit.

Hon sa att sjukhuset har 1 månad som jag kan återkomma med problem, men detta tyckte hon att jag skulle ringa VC om.

Va fan..läkaren sa totalt tvärtom vid utskrivningen.

UVI är vanligt efter en sån här operation.

Och Alfred & jag har samma VC så att ringa den där jävla kärringen tänker jag inte göra.

Så tjurskallig som jag blir när det blir så här så skiter jag i allt nu.

Då får det vara.. går väl över någongång.

Hur jävla svårt ska det vara att få hjälp? 3 samtal och inte fått hjälp av någon!

Tack för den jävla sjukvården.

Så denna dag känns helt förstörd.

Så nu tänker jag ligga i min soffa och tycka synd om mig själv.