Vad är det för fel på mig.

Jag är så deppig, superdeppig.

Just nu är barnen underbara ( oftast ) , Pelle kommer ju hem, och det strular något så förjävligt på jobbet.

Men sånt skit händer alla och det är inte världens undergång.

Finns värre saker, jag vet och det händer några av mina närmaste vänner nu.

Men jag kan ändå inte låta bli o deppa.

Varje kväll när jag kryper ned i sängen så känner jag ett sånt tomt hål i hjärtat.

Datorn är tyst, allt är tyst, kudden bredvid min har ingen blond kalufs som ligger där.

Ingen som ger mig en godnatt puss.

Snart kommer han ligga där igen. Snart kommer han vara hemma igen.

Jag vet det, men varför rinner tårarna varje kväll, varför känns det så hårt i hjärtat?

Varje kväll spendenderar jag timmar framför datorn. jag har ingeting att göra.

Barnen somnar alltid så snällt i sina sängar och då blir jag så ensam.

Hur klarade jag mig tiden när jag var helt ensam.

1½ år levde jag ensam.

Nu lever jag tillsammans med Pelle och han är mitt allt, Älskar honom så mycket.

Det fattas en bit av mig när han inte är i närheten.

Finner knappt ord för hur jag känner det inombordes.

känner ni så här för era respektive?

30

dagar kvar

En efter en blir dom klara.

Beställde igår en till mamma som är från Pelle, och idag beställde jag till sötnosen Axel.

Vet vad jag ska ha till dom flesta så det känns bra faktiskt.

Snart dax att åka till träningen med ida. Hon måste köra något pass innan söndag då det är tävling igen.

Dax att byta stinkyblöja och sen åka!

The End

Det är vad Ida sa imorse när hon kom upp.

Vad är detta nu då?

Ska jag ha så här ont i armen ?

Kunde bara hålla med. Har vaknat varje gång jag har vänt mig om och ska lägga mig på v.ä sida.

Ont har det gjort!!!

Och ont gör det!

Enda jag känner än så länge *peppar peppar*

Alla barnen mådde bra imorse så jag skjutsade allihoppa till dagis/skola.

Sen gick jag upp till Maria med nybakat bröd och åt frukost.

Sen åkte jag hem och lade mig i soffan , och där ligger jag ännu.

Klippte mig igår och är så fruktansvärd besviken. Nu kommer jag nog inte klippa mig på flera månader.

Kommer ta tid att få detta växa ut.

31

dagar kvar

Det är vad Ida-Maria och jag gjorde idag.

Var en hel del folk där, men det gick skapligt ändå. Jobbigt bara när det far omkring en massa barn i hela väntrummet.

Idag var jag och klippte mig. Fick en tjej som jag klippt mig hos förut, har alltid varit nöjd, men nu ser jag värre ut än någonsin.

Ser ut som en svamp.

Vet varken ut eller in.

Får nog bära keps ett tag.

Är jättebesviken.

Idag när jag var och handlade på Ica så fick barnen varsit gossedjur, dom som är på reklamen.

Ida tog en känguru, Pontus hajen och Alfred fick krokodilen.

Saknar min älskling så det gör ont.

Försöker vara positiv , men jag känner mig så deppig.

gråtfärdig hela tiden.

32

dagar kvar

Just nu känner jag inte mycket mer än att jag är så trött.

Barnen har sovit i min säng i flera nätter, sjuka, rörliga och jag inte kunnat slappna av och sova. Kommer jag inte kunna inatt heller för Alfred har sån hosta så det kommer o väcka mig.

Ida fick ju Magsjuka igår så hon har varit dålig nu, men nu verkar hon komma på fötter så imorgon ska alla iväg till skola/dagis.

Och jag ska vara hemma och SOVA!

Jobbar massor denna vecka så jag behöver SOVA UT!

Pelle får jag lite SMS ifrån ibland, försöker att inte skicka så mycket för det blir ju så dyrt.

Nu ska jag fortsätta se NCIS!!!

33

dagar kvar

Ja precis så känner jag för mig själv.

Vad fan styr jag med.

Jag är en vuxen människa som har så ont i magen,

ont i hjärtat,

tårarna brinner bakom ögonlocken.

Pelle kommer ju hem igen,

Jag vet ju det,

Men jag saknar honom så grymt mycket.

Är så tomt utan honom här hemma.

Nu ska jag jobba mycket i 2 dagar, sen får vi se hur det känns.

Har ju något annat att tänka på då.

Ohhh vad jag älskar denna MAN!

Nu har Pelle åkt.

18 Dec har dom som hemresedatum.

Förstår inte hur jag ska klara mig utan honom så länge.

Jag lyckades hålla mig tills han satte sig i bilen och började backa nedför uppfarten. Då rullade tårarna i mängder.

Ville verkligen inte att han skulle åka.

Det var inte alls länge sen han kom hem från förra resan och vi har ju bara varit sjuka sen han kom hem. Och så åker han igen.

Men vi har mycket drömmar och planeringar tills han kommer hem. Får försöka fokucera på dom och så jobba så mycket som möjligt.

Längtar och saknar honom redan så mycket.

Älskar verkligen Pelle av hela mitt hjärta.

Inatt blev Alfred sjuk - IGEN!

Feber och världens hosta.

Jag hostar också och Ida. Hon har ju hostat ett tag!

Men jag slipper v.a.b imorgon för mamma e hemma med Alfred.

Tycker jag v.a.b tillräckligt förra vecka och denna.

Vet inte vad jag ska göra ikväll...

Känns konstigt att vara ensam.

The End

Känner mig så OFF. Vet inte vad jag ska göra. Har storstädat vardagsrummet med Pelles hjälp. Har tvättat nästan all tvätt och även lagt in.

Känner mig totalt urless på allt. All sjukdom.

På söndag åker min älskling och blir borta så länge. Känns i hela min mage att han ska åka.

Jag blir ju helt ensam igen ;-(

Vill inte det.

Försöker se det positiva att han kommer hem lagom till jul och vi kan ha en mysig jul tillsammans.

Sen vet jag inte om det blir fler utlandsjobb för honom, så jag försöker se det positiva i att han får uppleva detta, får sånna chanser i sitt jobb, för dom chanserna kommer ju knappast inte till mitt jobb!!!

Idag fick en en amaryllis och en limegrön matta av mamma. Den mattan har jag letat efter länge och nu fann mamma den TACK!!! Äntligen.

Barnen är så uttråkade och jag vet inte alls vad jag ska göra! Känner mej som universums tråkigaste mamma som inte vet vad man ska hitta på. Man kan ju inte direkt hälsa på folk heller!!!!

Nu ska jag i a f försöka roa Alfred!

The End